Senaste inläggen

Av Kimme Rosenqvist - 30 augusti 2016 11:07

 

Foto: Fredrik Lövgren


Mål märkte jag är ett så himla bra ord att ha som med i rubriken så kunde inte låta bli att spinna vidare på den tråden även idag   


Kom på ännu ett oskrivet mål jag satte upp för några år sedan och det är att börja utbilda mig till tränare i Volleyboll.

Efter avslutad tid som aktiv har jag ju inte kunnat släppa min "familj" utan haft Volleybollen i mitt liv mer eller mindre, men inte riktig kännt suget efter att bli tränare.

Men det inträffade alltså för ett tag sedan och mitt mål var att börja från Kidsvolley och de minsta och följa dessa barn/ungdomar från början och uppåt.


Men redan efter två terminer med sexåriga pojkar känner jag att jag önskar lite mer ordning och reda. Därmed inget ont sagt om Kidsvolleyns lekande träningar, tvärtom är det ett fantastiskt sätt att få unga barn att börja med Volleyboll.

Fast det är inte min grej att vara lekledare.


Så efter anmälan till en tränarkurs steg 1 för sexmanna Volleyboll blev jag tillfrågad om att ingå som hjälptränare i en stor sammanslagen grupp av U16 & U18 tjejer.

Var på en träning igår och det känns lovande och positivt. Att jag dessutom känner de båda huvudtränarna sedan tidigare som jag spelat ihop med gör ju inte det sämre.

/Kimme

Av Kimme Rosenqvist - 28 augusti 2016 16:02

Har haft rubriken till detta inlägg som jag tänkt skriva länge, länge, länge....

Ingen aning om bloggar fortfarande läses, men det är ju till största del för min egen del att skriva av mig så det kommer ett långt inlägg nu.


Mål, mål, mål och ännu fler mål men inte den typen av mål som Zlatan gör på fotbollsplanen!

Utan de mål många av oss sätter upp i våra liv och med olika bakgrund och anledningar.

Mål sättes, mål nås, mål missas eller så når man inte fram till målet man satt upp!


Många mål eller rentav de flesta kan vi ju påverka själv genom att sätta upp realistiska sådana eller ännu enklare är ju som en del gör, att inte sätta upp några mål alls.

ps Man måste inte sätta upp mål i livet.

Mina innan och nu är att komma i bättre form eftersom jag glömde berätta det. Ja också att hitta ett jobb så jag har råd med mjölk (Svensk sådan) på bordet   

Men att bara följa med strömmen som en död fisk har aldrig varit min grej.

Däremot har jag alltför sällan skrivit ner mina mål vilket gör dem mer verkliga oavsett stora som små.


Sen finns det ju saker i livet som sker utav andra orsaker som inte är lätta att påverka som tex att få diagnosen Artros!

Men samtidigt som det inte var kul så gav det en massa svar på att stelheten inte bara berodde på att jag var (är) fet och otränad.

Men som sagt det ändrade ju på mina mål och i början av juni var det dags att få en höftoperation gjord.

Bara två veckor efter operationen konstaterades en hjärtinfarkt och jag fick en ballongsprängning.

Fast även detta var ju också på sätt och vis positivt att få svar på att min dåliga kondis inte enbart berodde på att jag tränat för lite.

Så nu är kryckorna lagda och jag har nya mål (inte nedskrivna) med min träning och liv   


Förutsättningarna har ändrats, men då jag är obotligt positiv så ser jag nya möjligheter och om en vecka är sjukskrivningen slut och det är dags att leta sig ut i arbetslivet   

/Tusenkonstnären mot nya "MÅL"   

Av Kimme Rosenqvist - 25 juli 2015 16:26

Ett inlägg på Facebook häromdan om Ryssland där jag kommenterade varför inte allt med detta "land" bojkottas?

Närmst till hands är ju då sportevenemang då jag ju gillar sport. Men kom samtidigt att tänka på hur jag reagerat när jag var uppe som mest i min favoritsport Volleyboll. Nu spelade jag ju som högst i Div.1 precis under Elitserien så något landslag var ju aldrig nära.

Men det jag vill komma till är att hur medveten var jag då i början av 90-talet och runt 25 år ung? Hade inte jag gått i taket om någon minister i regeringen eller ett förbund sagt att NEJ ni får inte åka till det mästerskapet för de är dumma på ett Politiskt plan och vi ska bojkotta dom!

Under denna tiden drog jag mig till minnes att då det ju inte var någon ekonomisk vinst i ett Div.1 lag i Volleyboll så fanns ju ingen "materialare" så vi spelare turades om att tvätta matchkläderna och fick själva se till att vi hade drickaflaskor med oss. Och jag hade en period då jag använde en Absolut Vodka flaska! Hmmm.... japp så var det och idag skulle jag inte komma på tanken att använda en dylik flaska.

Som sagt värderingar, funderingar och medvetenhet förändras......

Av Kimme Rosenqvist - 25 maj 2013 14:14

Så har det gått sju veckor sedan jag började jobba i Norge och första lönen har kommit, äntligen   .

Trafiken är ofta ett samtalsämne som väcker känslor   eller hur? Att infrastrukturen är eftersatt här i Norge är väl knappast någon slående nyhet. Men om det är avsaknad av blinkers i Sverige så är den nästan obefintlig här. Kanske är det den där gamla klyschan om Norrmannen "fungerar, fungerar ikke" så därför låter de en bli att använda den då de ju inte vet om den fungerar eller ikke   . Men som "Busschaufför" npterar jag att här är det inte pinsamt att signalera till chauffören när bussen kommer ifall du ska med utan ett MÅSTE för annars stannar hon/han inte   . Att jag sedan inte gillar grönt mer än de som syns i naturen är ju inte heller någon nyhet och stadsbussarna hemma är gräsliga, men finns inte ord för hur fult gröna de är här runt Stavanger   .

 

Siffrorna i rubriken då? Ja det kan ni ju klura ut eller så har ni redan listat ut det och för att göra det lättare eller svårare lägger jag till ett par siffror till: Snart närmre 100 än 110 men först nu är det närmre 100 än 120   så vilken siffra på ett ungefär tror ni det är?

 

Och våren har även kommit till Norges västland. Trodde till för bara två veckor sedan att det var kört, men så sakteliga är den i antågande här också även om det inte är jättemånga grader i gryningen på väg till jobb. Ca 4-5 plus bara men 15-16 igår eftermiddag på väg hem   

 

Må väl där ute i världen var ni än är   

/Tusenkonstnären 

Av Kimme Rosenqvist - 4 maj 2013 09:05

Har nu "bott" i vårt västra grannland Norge fyra veckor. Bara positiv inställning hade jag då jag fick jobb här. Varit i Norge sedan barnsben alltså sedan träskidornas tid som pappa Bruno tjärade i garaget hemma. Visst har även jag gillat "Norgehistorier" under ungdomen, men annars inte några fördomar som många har. Fast vissa saker upptäcker man ju inte förrän man vistas här under längre tid och under mer vardagliga förhållande som nu när jag jobbar här.

Om det är dåligt med användandet av blinkers (färdriktningsvisare) i Sverige så är den inte helt men nästan obefintlig här   . Nämde det för en mycket trevlig arbetskollega under upplärningen och han svarade: - Men du vet Norrmannen använder den ju inte för den fungerer, fungerer ikke, fungerer, fungerer ikke.....   .

Lite skämtsamt, men med en allvarlig underton och undran är hur Svenska Volleybollförbundet inte tänker?

Hur kan det först ske en uttagning till Landslagstruppen och sedan några veckor senare få ett MAIL utav Johan "Joe" Isaksson (Förbundskapten?) med kontrabesked att nu är du inte längre med i truppen! Ekonomiska besked och bantad trupp är anledningen, men kort därefter är ändå truppen större igen. Alltså har nya spelare tillkommit?

Nej nej nej så gör man inte!  Fy skäms Joe och Volleyförbundet som ju tom har en "Kommunikatiosstrateg" på sin lönelista!

Skulle kunna vara en dålig Norgehistoria som när en väg utvidgades och tog sin sträckning genom straffområdet på en fotbollsplan. Men när fotbollsklubbarna kom till sin begynnande vårträning var det inget skämt utan ett faktum.... 

/Tusenkonstnär 

Av Kimme Rosenqvist - 27 april 2013 11:28

Hallå alla där ute och de flesta i öster alltså "hemma" i Sverige. Hemma inom sitationstecken för att nu är Norge mitt hem .

Åkte hit med snabba ryck då jag sökt ett jobb här och blev kontrakterad på två dagar. Valet var inte så svårt då bussjobbet inte gav garanterat heltid och ingen schemaläggning alls..... Ramverkstan gick inte att leva på och för dyr att ha som extraknäck/hobby inne i Helsingborg. Därför flyttade jag verkstan till billigare lokal närmre hemmet i Hjärnarp, men den får ligga i dvala medan jag är i Norge.

 

Hade först sökt turistkörning för bussbolag i Norge, men lastbilsjobbet känns faktiskt jättebra då jag kan bo på samma ställe och att jag får röra mig mer genom att det är en varubil till restauranger och butiker jag levererar burar och pallar med livsmedel fem dagar i veckan. Lastning och lossning ser jag som energiförbrukning då jag ju behöver och bestämt mig för att komma i bättre fysisk form till 2016   . Och ett "Trimrom" (redskapsgym) på jobbet försöker jag besöka ett pat gånger i veckan   ha ha ha.... 

 

Mycket är bra med Norge och jag har gillat detta landet sedan jag var liten, men visst finns det saker som man höjer ögonbrynen för eller reagerar på   

 

Priserna är höga på allt vilket jag visste innan, men nu blir det ju mer konkret och ibland riktigt löjligt högt som 65 Skr för ett paket Zoegas, men positivt att det finns här. Fast hade jag hunnit med en mer planerad resa skulle jag ju bunkrat upp och fyllt bilen på vägen hit.

 

Ja ja nu e det lördag lunch efter tre veckor här och kanske inte så väldigt skämtsamt och roligt inlägg som jag egentligen vill ge er, men lite utav en förklaring till namnbyte och varför jag är i Norge   

 

/Tusenkonstnären

Av Kimme Rosenqvist - 27 april 2013 09:21

Hej hej!

Byter namn på bloggen då jag känner att "Tusenkonstnären" är en bra benämning på mig och under den titeln ryms ju allt, ja precis allt!

Inget fel med Speakern har ordet, men är ju så mycket mer än en Speaker. Fast det var ju starten av bloggen som gjorde att jag valde namnet då. Men nu när jag "flytt" till Norge och tänkte börja göra lite inlägg igen så valde jag att även byta namn, men inte min stil på inlägg utan kanske bara ännu mer variation.

Så välkomna nya läsare och er stammisar hoppas jag fortsätter läsa   


/Klem fra Norge

Av Kimme Rosenqvist - 25 december 2012 15:04

Efter ett år fyllt av dubbelarbete och en massa motgångar av varierat slag och storlek såg jag verkligen fram emot en härlig sovmorgon    och ledig lördag innan mer jobb både den 23 o 24 december.

Och följande berättelse/händelse var just när jag var mitt uppe i den inte tänkt att bli något att förtälja omvärlden med. Men då jag muntligt berättat den för en av mina bästa vänner så tyckte både han och jag att det förhoppningsvis kan sprida lite glädje och skratt. Och jag är ju inte blyg för att bjuda på mig även om jag gjort bort mig eller som i detta fall råkat ut för en händelse som kunde fått en helt annan utgång. Så håll till godo.

Första bilden är på min kudde som jag precis lämnat när följande händer.

 

Som ofta vid sovmorgon vaknar jag först när det är ett visst behov    som gör sig påmint. Men lyckades somna om en dryg halvtimme eller tre kvart. Men uppvaknandet denna gång gjorde ju inte att behovet var mindre utan mer av det akuta slaget då det nästan bubblade ur öronen    om ni fattar vad jag menar?

Inga konstigheter med det tänker ni nu och visst det brukar det ju inte vara. Vilken annan morgon som helst är det ju bara att öppna dörren i sovrummet och knalla ut i badrummet. Men denna morgon möts jag av denna synen när jag ska öppna dörren......

 

Dörren stängd och inget handtag    .

Hittar ena halvan av handtaget på golvet, men det är den biten utan fyrkantsstaven som ska gå genom dörren. Den biten av handtaget sitter i från utsidan, men inte tillräckligt långt genom så jag kan få på min bit utav handtaget. Och nu börjar det verkligen bli kris med med mitt behov av att "kasta vatten".......   .

Vänder mig om för att hitta något att öppna dörren med och ser samtidigt

 

Fönstret och funderar på att öppna det och ja ni fattar  . Men det vätter ut mot gatan som visserligen inte är värst trafikerad, men i detta läget hade det garanterat kommit någon. Ska jag ringa grannen om en akututryckning och komma med en skruvmejsel? Inte tid med det heller innan det skulle vara för sent. Ett par strumpor skulle ju kunna offras eller? Men en lysande lösning på problemet dyker upp när jag ser denna tingest

 

Ja just det det är den lilla påfyllaren som används till ångstrykjärnets vattenbehållare. Men den räcker ju inte långt tänker ni och även jag just då. Men genom att lätta på trycket lite åt gången och tömma behållaren ut genom fönstret fyra gånger så slapp jag strumpvarianten eller hänga ut "den" genom fönstret så nu  kändes det mycket bättre   .


Fast problemet med att få upp dörren fanns ju kvar och allt ansträngande av knip och problemlösning för att lösa "ettan" så började "tvåan" göra sig påmind.....   Och som tur var så hade jag inte lös mage!

Skulle jag ringa grannen nu då? Näääeee inte jag inte. Allt går utom tennsoldater! Så då började jag försöka hitta lämpliga tingestar att öppna dörren med.... Och hur många sådana tingestar brukar man ha i sovrummet? En penna var för smal och grep inte tag ordentligt. En plastgalges ände då? Nej inte den hellre. En gammal klocka med metallarmband? Men då fann jag en annan galge

 

utav bambu. Storleken på den tycktes inte vara helt fel. Så jag bröt av en bit och så småningom kunde jag få grepp i vredet

 

och dörren gick att öppna   .

Kolla alltid att rätt bit handtag

 

sitter på rätt sida av dörren innan ni stänger sovrumsdörren.....

Eller ha ovan avbildade behållare eller bambugalge tillgängligt   



Så började min lediga lördag den 22 december 2012 och dela gärna ifall det gav er ett gott skratt   

/Speakern

Presentation

Gästbok

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2016
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards