Har haft rubriken till detta inlägg som jag tänkt skriva länge, länge, länge....

Ingen aning om bloggar fortfarande läses, men det är ju till största del för min egen del att skriva av mig så det kommer ett långt inlägg nu.

Mål, mål, mål och ännu fler mål men inte den typen av mål som Zlatan gör på fotbollsplanen!

Utan de mål många av oss sätter upp i våra liv och med olika bakgrund och anledningar.

Mål sättes, mål nås, mål missas eller så når man inte fram till målet man satt upp!

Många mål eller rentav de flesta kan vi ju påverka själv genom att sätta upp realistiska sådana eller ännu enklare är ju som en del gör, att inte sätta upp några mål alls.

ps Man måste inte sätta upp mål i livet.

Mina innan och nu är att komma i bättre form eftersom jag glömde berätta det. Ja också att hitta ett jobb så jag har råd med mjölk (Svensk sådan) på bordet   

Men att bara följa med strömmen som en död fisk har aldrig varit min grej.

Däremot har jag alltför sällan skrivit ner mina mål vilket gör dem mer verkliga oavsett stora som små.

Sen finns det ju saker i livet som sker utav andra orsaker som inte är lätta att påverka som tex att få diagnosen Artros!

Men samtidigt som det inte var kul så gav det en massa svar på att stelheten inte bara berodde på att jag var (är) fet och otränad.

Men som sagt det ändrade ju på mina mål och i början av juni var det dags att få en höftoperation gjord.

Bara två veckor efter operationen konstaterades en hjärtinfarkt och jag fick en ballongsprängning.

Fast även detta var ju också på sätt och vis positivt att få svar på att min dåliga kondis inte enbart berodde på att jag tränat för lite.

Så nu är kryckorna lagda och jag har nya mål (inte nedskrivna) med min träning och liv   

Förutsättningarna har ändrats, men då jag är obotligt positiv så ser jag nya möjligheter och om en vecka är sjukskrivningen slut och det är dags att leta sig ut i arbetslivet   

/Tusenkonstnären mot nya "MÅL"   

Har nu "bott" i vårt västra grannland Norge fyra veckor. Bara positiv inställning hade jag då jag fick jobb här. Varit i Norge sedan barnsben alltså sedan träskidornas tid som pappa Bruno tjärade i garaget hemma. Visst har även jag gillat "Norgehistorier" under ungdomen, men annars inte några fördomar som många har. Fast vissa saker upptäcker man ju inte förrän man vistas här under längre tid och under mer vardagliga förhållande som nu när jag jobbar här.

Om det är dåligt med användandet av blinkers (färdriktningsvisare) i Sverige så är den inte helt men nästan obefintlig här   . Nämde det för en mycket trevlig arbetskollega under upplärningen och han svarade: - Men du vet Norrmannen använder den ju inte för den fungerer, fungerer ikke, fungerer, fungerer ikke.....   .

Lite skämtsamt, men med en allvarlig underton och undran är hur Svenska Volleybollförbundet inte tänker?

Hur kan det först ske en uttagning till Landslagstruppen och sedan några veckor senare få ett MAIL utav Johan "Joe" Isaksson (Förbundskapten?) med kontrabesked att nu är du inte längre med i truppen! Ekonomiska besked och bantad trupp är anledningen, men kort därefter är ändå truppen större igen. Alltså har nya spelare tillkommit?

Nej nej nej så gör man inte!  Fy skäms Joe och Volleyförbundet som ju tom har en "Kommunikatiosstrateg" på sin lönelista!

Skulle kunna vara en dålig Norgehistoria som när en väg utvidgades och tog sin sträckning genom straffområdet på en fotbollsplan. Men när fotbollsklubbarna kom till sin begynnande vårträning var det inget skämt utan ett faktum.... 

/Tusenkonstnär 

Då är jag inne i rond 3 från och med igår kväll då det var "Indoor walking" eller som kommentaren på FB löd: Var det till kaffekokaren och tillbaks till soffan?

Fredagen bjöd ju på firande i mamsegullets lugna vrå med några vänner. Så ingen träning. Men lördagen som jag tänkt skulle vara träningsfri den med där fick jag tji. Lite i alla fall. Var på en audition för Nyårs Revyn i Engelholm och fastnade även på bild. Det hela började med ett par "åttor" som koreografen Nicole sa. Ett par åttor? Ja det innebar lite danssteg, snurrande än hit och än dit. Och även om jag inte är varken Fred Astaire eller Michael Jackson så at försöka få fram "the rythm" utan dunka dunka musik är hart när omöjligt för mig iaf. Och hur fotografen lyckades få med mig under dansprovningen är ett under för jag formligen flög över scenen som en virvelvind med piruetter och höga hopp . Så är det stor tyngd i besluten om vem som får en roll om hur det dansades så är jag given, NOT  ! Men väntar med spänning på ett utlåtande i veckan ?

Lite volleyboll hann jag kolla på och få en glimt av de nya spelarna i EVS som ser lovande ut. Men höjdpunkten var ju att få en kram och inte minst autografen från Julia Axelsson Svärd USM Guld vinnare   i kula tidigare i sommar. Julia som spelade center i EVS Magda mot EVS Sam i helgens träningsturnering där det var gästande lag från Polen och Danmark. När EVS lagen mötte varandra var det skönt att kunna heja på Engelholm utan att vara partisk. Emellanåt gick det också att ropa HEEJJJAAA FLEEEEMAAAARK då Ammi spelade i ena laget och Minni i det andra. Och vet ni vad? Engelholm vann .

Bokföring och momsdeklaration satte käppar i hjulet för både volleyboll kollande och solande på söndagen. Men är glad ändå .

Idag på förmiddagen svängde jag inom Hotel Paletten med EVS vimplar som laget ska ha med sig till Polen dit de åker idag för ett träningsläger med matcher mot Polskt motstånd. Hoppas kunna ge er lite info därifrån, men inte hundra ännu. Och något server problem hos Binero gör att Supportersidan inte går att nå .

Ikväll är det dags för volleyboll lirande igen .

/Speakern mot comeback      

Viktraset, när kommer viktraset?   Detta frågar jag mig varje dag jag går upp på vågen. Men jag vet svaret! När en kropp med massor av muskler i vila och som dessutom är inlindade omsorgsfullt med mjukt fett. Så tar det tid när sedan denna skyddande inlindning runt musklerna ska tränas bort. Plus att de vilande musklerna abrupt väcks till liv och börjar bli aktiva och därigenom växer och blir större. Vilket gör att det kan ta flera veckor innan önskad viktminskning startar och i början även resulterar i viktökning. Även om kosten reducerats från 6-7 pizzor i veckan till enbart 3-4 och lite Burger King på det. Så håll ut kära Kimmemannen du kommer så småningom att gå ner i vikt. Nu har jag avverkat 2 ronder utav 8 där det blivit träning fyra kvällar i rad. Bara 6 sådana ronder kvar!

Idag är det garanterat en träningsfri dag. Dessutom fredag och min 27:e födelsedag. Denna startade med en trevlig frukost på Tant Karins vid Nya Torg i sällskap med alltid lika glada och roliga Julia Borecka  . Hon och EVS har lite träningsturnering i helgen mot ett Polskt lag och Danska Holte. Ska givetvis försöka se lite matcher och se sammanställningen av årets trupp.

Först några timmar i butiken/verkstaden www.wmram.se för att sedan bli bjuden på mammas goda middag och hemmagjord prinsesstårta  . Alltså träningsfritt och mycket gott att äta så att inte viktraset kommer för snabbt och överraskande.

Må gott mina kära läsare och vänner!  

/Speakern mot comeback 

Rond två startades med Indoor walking som startades i Spanien, men Aktiverum var först i Sverige enligt "Rock Ola" våran ledare. En härlig "Kajan typ" fast från Bromölla. Många goa låtar som gör att det är roligt och de intensiva 45min går fort.

Ikväll är det volleyboll i Rönnowska hallen och redan nu känner jag att mina inlägg blir lite lika varandra. Nästan bara träning, men ska väl hitta något annat att skriva om under tiden. Brukar ju ha "kli i fingrarna" . Men det är ju mycket för att peppa mig själv och förhoppningsvis ge upphov till ett och annat leende under tiden.

Var det mer än jag som missade att EVS hade en Volleybollens dag igår? Hur kunde jag missa den gigantiska   annonsen i fredagens NST?

/Speakern mot comeback 

Måste börja med att berätta om Julia Axelsson som spelat volleyboll några säsonger. Men även är jätte duktig i friidrott. Och i helgen tog hon ett USM Guld   i kula efter en stöt på hela 13.93m Metern bättre än tvåan så då fattar ni rubriken att Julia krossade sitt "motstånd". Stort GRATTIS   Julia och hoppas du fortsätter med volleybollen!

Nu över till den självande dagen då det är dags för pass ett i min kommande tuffa åtta veckors spark i röven för att komma in i tränings rutiner. Denna afton kl.19.45 är det indoor walking (inomhus gående) och det är ju på tiden att jag får lära mig hur den där maskinen "cross trainern" fungerar. Har haft en stående hemma sedan nyår, men inte riktigt kommit på hur den fungerar eller gör för nytta. Speciellt inte sedan tv:n gick sönder har det ens funnits minsta nyfikenhet på att försöka använda den mer än till att torka nytvättade lakan på, det funkar den väldigt bra till. Och när det hänger ett lakan på ct:n går det ju inte ens att se den och ännu mindre chans att prova den.

Återkommer ifall SVT.play sänder live under träningspasset? Annars kommer en rapport om hur träningen gick, så håll tummarna för mig! Och hoppas att det är jag som "crossar trainern" och inte tvärtom......

/Speakern mot comeback 

Kanske dags att uppdatera bloggen och speciellt då jag ju i mitt förra inlägg gjorde kopplingar till det fasansfulla som en "man" orsakade i Norge.

Sedan dess har det tack och lov inte hänt liknande saker. Men en anknytning till förra inlägget är det om lagspel inom klubbar och samhället för övrigt.

Ni har kanske läst om Simon Dahls skrivelse till Svenska Volleyboll förbundet och hur han tycker att det "inte" sköts!  

Och tyvärr finns det för många "små påvar"  även på andra ställen än i Volleyboll förbundet  som styr och ställer utan minsta tanke på att de tröttar ut entusiaster och skrämmer bort ideélla krafter.

Jag har ju bestämt mig för att inte ha några åtagande kvar för EVS och funderat på om jag skulle byta namn på bloggen. Men den får heta det den heter och sen får det bli lite mer personliga inlägg framöver om ditten och datten. Bla träningen som jag ska ta tag i och nu menar jag allvar  . Lär ju bli en och annan timme över som jag tidigare lagt på EVS. Ingen har antagit utmaningen att haka på, men då gör jag det själv    så önska mig lycka till   

/Speakern på väg mot kroppslig comeback   

ps EVS Support ska drivas vidare både med hemsida, supporterprylar och förhoppningsvis hejarklack!

En guldkantad säsong som många glömmer eller inte värderar när det "bara" blir silver i SM-finalen är till ända!Men ett GP-Guld, Nordiskt Klubbmästerskaps Guld och Serieseger precis som förra säsongen. Vilket gör att laget nått sex mål utav åtta på de två senaste säsongerna. Men många tycker att SM-Guldet som avslutade förr förra säsongen smäller högre och minns det starkare. Visst var vi många i hallen i fredags som saknade den där sista tuffa attityden på EVS tjejerna. För vi har ju sett det förut att när de verkligen spelar ut hela sitt register står motståndarna med hakan vid knäna och liknar statister. Nu blev det inte så och som Katrineholms Kapten Natalja Tinina sa i en intervju efter matchen "Vi tryckte och tryckte och tryckte" och precis så upplevde jag också det från Speakerplatsen trots att jag skymdes vissa stunder av en kameraman som antagligen hade en far som varit glasmästare.Men med en snyggt skuren passpertou, glas och snygg silverram blir tavlan efter säsongen 2010/2011 riktigt snygg!/Speakern