Hade tänkt ut innan idag ett inlägg som skulle vara till glädje för er läsare och gå in under min devis "Positivitets teorin".

Men när jag nåddes av beskedet om flygolyckan i Ryssland där i stort sett ett helt hockeylag omkommit och däribland Stefan Liv. Ändrade jag mitt manus och lägger det åt sidan.

Den fortsatta arbetsdagen blev sig inte lik och jag var nära till gråten flera gånger. Det stundande passet på Aktiverum kändes lite vemodigt att gå till. Men jag behöver det och tänkte att det kan skingra tankarna lite. Men en utav stationerna hette "Flygplanet" och vad tänkte jag på då?

Utpumpad svettig och ganska trött satte jag mig i bilen några minuter efter 21.00 Radiosporten på radion sände intervjuer med flera olika personer som beskrev Stefan som den fina människa han var förutom sina målvaktsegenskaper. Då hjälpte det inte att slå på vindrutetorkarna för det var tårar i mina ögon som kom strilande ner för kinderna. Så därför ägnar jag min resterande kväll med tända ljus och använder min blogg att förmedla mina känslor. Känslor som kanske flera utav er läsare inte visste eller trodde fanns inom mig. Men så är det att det ryms mycket känslosamma bitar i mitt hjärta och sinne.

Så jag uppmanar er igen att fånga dagen, säg något fint till någon och tänk på sammanhållning/klubbkänsla!

Mer kärlek på vår jord!

"All we need is love" /John Lennon

/En ledsen Speaker